3 saker som satte sig efter fotbollstradan.
1. Kung Zlatan Ibrahimovic! När han vann årets anfallare frågade dem vad han trodde om guldbollen.
- Nähh, det kan väl bli tredje gången gillt.
Och när han tog emot guldbollen och höll sitt tacktal.
- Nu är man ensam på topp och nu ser jag framemot att komma hit nästa år och få ännu en.
Sååå coolt. Bort med Jantelagen och in med spontana sköna kommentarer :)
2. Frida Östberg. Trots hennes vanliga Svenssontal som jag i tidigare inlägg sågat unnar jag verkligen henne diamantbollen. Jag minns tillbaka till i somras då hon ensam höll på att bräcka tyskorna. Hon var ju den enda som visade jävlar anamma!
3. Pelè och ex UEFA-bossen Lennart Johansson. Det var ju så att man fick gåshud när dem berömde varandra. Vilka häftiga och stora personligheter!
Annars var galan väl i stort som tidigare år. En segdragen gala med tradiga och torra skämt. Jag har idèn till nästa års gala. Låt Johan Glans hålla i det istället för Adam. Det räcker att titta på Johan så blir man full i skratt :)
Jaja, nu fick jag skrivit av mig. Nu är det Prison Break. Får se vad T-bag och de andra trevliga pojkarna hittar på idag.
Puss i ljumsken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar