Så var då Christianloppet avklarat. Det gick klart över förväntan. Kan förvisso bero på att jag hade målat upp värsta scenariot om hur loppet skulle gå. Tänkte i banorna att jag skulle få punktering, skulle gå in i väggen efter 3 mil, vurpa etc. Så då kunde det inte bli sämre när jag väl cyklade. Smart va?! Undrar om den taktiken fungerar inför varje lopp jag ska utföra eller om hjärnan börjar förstå sig på min taktik. Tåls att fundera på. Eller nej inte fundera för då kommer ju hjärnan på en!
Hur var nu loppet då? Jo, vi med racercyklar fick starta först :-) kl halv 10 vid Olympias södra entre. Därefter fick vi följa en hare...ja inte en hare=kanin utan en människa som ledde oss första biten. De flesta öste på för fullt från starten och susade iväg, men jag, Karl och Karls morsa tog det lugnt i början och det skulle visa sig vara en klockren taktik. Turen gick ut mot Påarp för att sen fortsätta genom Bårslöv och Gantofta. Efter Gantofta kom vi fram till Glumslöv då hade vi cyklat lite drygt 3 mil och jag kände mig förvånansvärt pigg så vi susade nerför backarna mot Landskrona. Där fick Karl en hastighet av 47 km/h och jag hade väl nån km långsammare. Väl framme i Landskrona stannade vi vid Citadellet och fick bullar och vatten. Jag frågade försynt mannen som delade ut bullar om man kunde kissa någonstans. - Ja där är buskar och kanoner här bakom så det är väl bara till att gå och ställa dig. :-)
Efter fikapausen fortsatte turen mot Borgeby. Då pinnade jag och Karl på i bra tempo och fick se den ena ferrarin efter den andra på vägen mot Barsebäck och vi kom fram till att de nog var på väg till golfklubben. Ja de rike dem kan :-) Väl framme i Borgeby hade vi cyklat i 6,4 mil och jag kände mig fortfarande oförskämt fräsch. Den enda skavank jag hade var ont i röva men det kunde man leva med. Inne på en herrgård blev vi bjudna på en smaskig sillamacka och vatten till det. Vi fick även beskåda lite kasedans. Dock hade jag glömt mina dansskor så jag kunde inte visa mina dolda talanger som ibland (förtydligar mig 1 gång var tredje år kanske) kan beskådas på Harrys dansgolv en sen lördagskväll.
Så var det då dryga 3 mil kvar av färden och det gick ganska fort förbi utkanten av Lund och vidare färd in mot Västra hamnen i Malmö. Det kändes extra skönt att cykla förbi den ene efter den andre. Det var förmodligen många av dem som överskattat sig själv i början av loppet då dem pinnade på för fullt. Med en mil kvar kändes det FORTFARANDE ganska bra i kropp och själ så både jag och Karl ökade tempot sista biten. Väl framme vid målet var där ingen kranskulla som lade nån krans runt min hals. Lite besviken blev jag. Men det ändrades snabbt då man fick en fin medalj, kaffe och kycklingwraps. Tiden blev 3 timmar och 45 minuter. De som var första lär väl ha haft tider runt 2,5 timme.
Summa summarum av loppet:
- Lite halvtaskigt skyltat. Höll på att cykla fel några gånger.
- Jag klarade det!!!
- Så mycket lättare och framförallt trevligare när man inte cyklar ensam.
- Mersmak av cyklingen.
Vid sadeln//Andreas "Armstrong" Finnberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar